Tell me what to do...?

Åh. Imorgon är det änltigen torsdag, som jag har längtat. Då ska jag ha världens bästa dag. Klippa håret, shoppa lite nya kläder, kanske en sko eller två? Sätta lite ny färg på barret borde jag också göra. Vi får se om jag kör vidare på min blondes-have-more-fun-look eller om det blir något helt annat. Lönnlövsrött kanske? Underbart ska det bli iaf.

Ska försöka köpa garn för några miljoner också. Min kollega och vän Maria frågade mig om jag ville sälja mina stickade prylar på deras julmarknad som dom ska ha i byn, och ett sånt erbjudande kan man ju inte tacka nej till : ) Men beslutsångesten gjorde som vanligt besök ganska snabbt. Vad ska jag sticka, hur många av varje sort, vilken färg, vilken storlek? Det är ju både bra och dåligt att göra för många olika grejor. Och så är det ju kanske inte så bra att göra för mycket av varje grej. Det här är ju enda chansen jag har att sälja mina verk, så jag vill ju inte göra så mycket så jag får släpa hem allt igen. Tänk så skönt det skulle vara om någon bara kunde säga åt mig vad som ska göras istället.

Men det är inte det enda kluriga. Hur mycket ska sakerna kosta egentligen? Vad är ett skäligt pris? Betalar folk 300 spänn för ett par hemstickade Lovikkavantar, eller är det på tok för dyrt? Åsikter emottages ytterst tacksamt : )

Hur som helst. Det jag har tänkt att sticka är Lovikkavantar, Lovikkastrumpor, pulsvärmare (perfekt att göra av med restgarner på), någon slags toffla (tänkte kanske sälja 5 par tofflor i ett etui/fodral som folk kan ha som gästtofflor). Sen så hittade jag ett så fantastiskt bedårande babyset ( http://www.jarbo.se/i2/sites/jarbo/files/filer/beskrivningar_pdf/7-19_low.pdf )som jag nästan bara inte kan motstå. Kanske kan göra ett eller två av det.

Ge mig gärna förslag och feedback på vad ni tycker om prislägen, modeller som kanske skulle intressera osv. Nu är det nog dags att krypa ner i sängen så jag är utvilad till morgondagens äventyr : )
 
Klart slut, varulvstjut.


Jag glömde ju nästan bort en till rolig sak som jag ska sysselsätta mig med imorgon. Dansen. Den får man inte glömma bort : )

Vem var jag?

Jag har verkligen blivit sjukt intresserad av det övernaturliga, tidigare liv och sådant.

I söndags åkte jag och min kära kollega och syster-på-låtsas Maria till min svärmor Eva. Eva kanaliserar, som det kallas för, pratar med andeguiderna och du får ställa frågor till universum som guiderna svarar på. Så Maria och Eva satte sig ner och pysslade med det, och jag knallade runt i skogen och plockade lite lingon och mossa.

På vägen hem i bilen diskuterade vi lite av det som Maria hade fått höra, och tydligen så har hon en väldigt gammal själ som har upplevt många liv. Det som verkligen fick mig att tänka var när hon sa att min själ är nog också gammal. Jag har nog levt många liv jag också, det märks på mig sa hon.

Jag kan inte bara låta sådant bero, utan jag måste få veta merameramera! Vem var jag, vad gjorde jag, är det något i mina förra liv som fortfarande påverkar mig idag? Men jag vill ju inte gå till Eva och prata om det här, då är det bättre att gå till någon som man inte känner. Tydligen så finns det en kvinna som är riktigt duktig på sånthär som bor här i trakten. Tänkte försöka boka in mig där, så får vi se vad hon kommer fram till : )

För övrigt så har jag en efterlängtad ledig dag idag, men jag har typ tusen olika saker att göra ändå. Springa ärenden på stan, tvätta, och ikväll så börjar buggkursen! Det ska bli skitkul att få dansa lite igen, plus att vi ska samla ihop våran lilla tribal-familj snart och börja dansa magdans igen. Det ska också bli superroligt.

Nog pratat, nu är det dags att göra lite nytta istället.

Klart slut, varulvstjut.

Då var det ordnat... eller?

Då var vi sams igen. Som vanligt. Han kröp till korset och bad om ursäkt för att han kallade mig lat, och för att han tog upp det på helt fel sätt. Det hade inte behövt bli ett bråk, utan vi hade kunnat löst det på annat vis istället.

Det är bra att han erkänner tycker jag. Att det faktiskt var hans fel att det blev värsta gigantiska grejen av det, att när han blir arg så får han värsta tunnelseendet och kan inte bara ta ett djupt andetag och lugna ner sig. Det påpekade jag mycket igår, att under vårat förhållande så har jag lärt mig att svälja min stolthet, be om ursäkt när jag gjort fel. Varför kan inte han göra samma sak, måste det gå ända tills dagen efter innan vi kan lösa allt?

Det känns iaf som att vi har landat på ett bra ställe nu. Och det är ju... bra? Jo. det är klart att det är.

Nog pratat om det.

Vi var iväg och åt middag med jobbet igår, jag måste säga att våra personalmiddagar har blivit mycket trevligare. Förut så beställde vi pizza och satt i lunchrummet. Inte så trevligt alls faktiskt.

Nåväl, chefen tog upp en massa kul grejer. Förra året blev vi nominerade till landets bästa Blomsterland och kom tvåa. I år blev det samma sak, vi slutade på en stark andraplats. Snubblade verkligen på målsnöret där, men nu ska vi klämma i från tårna och göra det bästa vi kan så vi vinner dendär jäkla tävlingen : )

Det känns kul att få höra att det faktiskt går så bra för oss, man blir väldigt hemmablind när man inte har så stor koll på dom andra butikerna.

Så som uppskattning fick alla i personalen två stycken urtjusiga champagneglas : )

Det passar ju alldeles utmärkt, eftersom jag råkar ha en flaska bubbel i kylen, plus att mamma tyckte att jag skulle skåla i champagne över mina nya anställningsvillkor- och papper. Synd bara att jag jobbar i helgen : /

Nåväl. Slutpratat för denna gången. Dags att göra sig redo för dagen, måste springa ner på stan innan jobbet och köpa ryanålar och hämta ut medicin.

Snartsnartsnart är jag klar med min nuvarande stickning, och då får jag äntligen börja på något nytt.

(För er oinvigda så är jag trött på att ha en massa UFO´s i garderoben (UnFinished Objects), så jag har lovat mig själv att jag måste slutföra det jag håller på med innan jag börjar på något nytt. Nu är det bara 8 cm kvar innan jag kan börja sticka sköna raggsockor till mig själv igen!)

Återigen. Klart slut, varulvstjut.

RSS 2.0